Så uppstod myten om Sveriges tråkigaste stad

Sökningen ”sveriges tråkigaste stad” låter som att du ska få ett tydligt facit: en ort, en vinnare, en lista. Men i Sverige är det här mer en rubrik som har fått eget liv. Det finns ingen myndighet som delar ut en titel, och det finns ingen återkommande, officiell ranking som uppdateras varje år.

I stället bygger snacket oftast på tre olika spår som lätt blandas ihop: ett tv-citat från 1972 som fortfarande återberättas, en läsaromröstning som blev en rubrik som lever vidare, och ett nöjesindex som har använts i medierapportering. Det är därför du kan få helt olika svar beroende på vilken källa som avses, trots att alla använder samma uttryck.

Varför fastnar tråkigast-stämpeln så lätt?

Det finns ett par mekanismer som gör att en ort kan få en etikett som hänger kvar i decennier.

För det första älskar rubriker enkla superlativ. ”Tråkigast” är lätt att förstå, lätt att reagera på och lätt att dela vidare. När en formulering en gång har satt sig är den svår att tvätta bort, eftersom varje nytt sammanhang som tar upp begreppet förstärker associationen.

För det andra blir pendlarorter ofta bedömda av besökare som bara passerar. Om du kliver av tåget, ser centrum i förbifarten och sedan åker vidare, är det lätt att få en bild som inte säger så mycket om hur vardagen ser ut för den som bor där. Eslöv, Hässleholm och Katrineholm är alla järnvägsknutpunkter där tusentals människor stiger på och av tåg utan att se mer än stationsområdet.

För det tredje är det stor skillnad på att mäta nattliv och att beskriva liv. En plats kan ha få restauranger som har öppet länge, men ändå ha idrott, föreningar, evenemang, bibliotek, natur och sociala sammanhang som betyder mer för många än ett uteställe. När medieindex bara mäter det kommersiella nöjeslivet missar de det mesta av det som faktiskt händer.

TV-ögonblicket som blev ett rykte

Den mest kända kopplingen till uttrycket kommer från ett tv-ögonblick som brukar dateras till 1972. I ett av den skånske medieprofilen Lasse Holmqvists soffprogram medverkade världsresenären Hans Ostelius. Holmqvist frågade om Ostelius som rest så mycket också skulle vilja resa till månen, och Ostelius svarade enligt flera mediahistoriska källor något i stil med detta:

Citatet återberättas i lite olika varianter. Populär Historia har en längre version där Ostelius motiverar svaret med att ”på månen är tråkigheten på landsbygden så påfallande att till och med Eslöv ligger i skuggan”. Ordalydelsen varierar mellan källor, men poängen är densamma och det är denna formulering som har fastnat.

Ostelius omdöme föll inte i god jord. Sveriges Television i Malmö blev nedringt av arga tittare och en upprörd Eslövbo hotade enligt en återgiven anekdot med stryk om Ostelius vågade sig till staden. När Ostelius senare pressades om saken bortförklarade han sig: ”Sa jag verkligen Eslöv? Jag menade ju Landskrona!” Den bortförklaringen har återberättats nästan lika många gånger som det ursprungliga citatet, men förändrade inte hur ryktet fick fäste.

Det här är viktigt, eftersom det visar att epitetet inte började som en undersökning eller en ranking. Det började som ett uttalande som fastnade. SVT har även senare gjort inslag om hur Eslöv har levt med stämpeln. 2012 sände kanalens lokala redaktion Sydnytt inslaget ”Eslöv vill bli av med tråk-stämpeln”, där kommunens näringslivsavdelning intervjuades om hur de jobbade för att förändra bilden.

När en omröstning blir ”sann” bara för att rubriken är så enkel

Ett annat spår kommer från medieomröstningar. I Sverige är det vanligt att en läsaromröstning får ett resultat som blir en rubrik som lever vidare, och just därför dyker Katrineholm ofta upp i de här sökningarna. Det som brukar anges som ursprung är en omröstning i Expressen, och därefter har rubriken återkommit i andra sammanhang, även i lokal rapportering.

Det här säger något om hur vi läser. En omröstning kan vara lös i kanterna, utan tydliga kriterier för vad ”tråkigt” betyder eller vem som får rösta. Men när resultatet väl har formulerats som ”tråkigast” känns det som ett facit. I själva verket är det en ögonblicksbild av vad en grupp svarade, inte en genomgång av livet i staden.

Katrineholm är annars en intressant motbild. Kommunen har 35 000 invånare, har genomgått en omfattande stadsutveckling sedan 2010-talet med projekt som Lövåsen och har rankats i SCB:s medborgarundersökningar med relativt normala värden för medborgartrivsel. Det säger något om hur långt en rubrik kan leva utanför sin ursprungliga kontext.

När ”tråkig” betyder få kvällsnöjen

Det tredje spåret handlar om index och mätningar. När Essunga kommun dyker upp i sammanhanget beror det ofta på att ”tråkigast” har definierats som svagt nöjesutbud. I den typen av resonemang har Fastighetsägarnas nöjesindex använts som underlag i rapporteringen, där man tittar på sådant som antal restauranger, serveringstillstånd och nöjesföretag per 10 000 invånare.

Här är det avgörande att förstå vad som mäts. Ett nöjesindex kan säga något om kommersiella kvällsnöjen, men det säger nästan ingenting om hur aktivt föreningslivet är, hur mycket som händer i idrotten, om det finns arrangemang, om biblioteket har programverksamhet eller hur gemenskapen kan se ut i en mindre kommun.

Essunga kommun har 5 500 invånare och består till stor del av landsbygd. Att den hamnar lågt i ett index som mäter restaurangtäthet är inte förvånande, eftersom indexet helt enkelt mäter något som småkommuner inte har samma förutsättningar för som storstäder. Därför kan en kommun hamna lågt i ett sådant index och ändå fungera utmärkt för många som vill ha ett lugnare tempo.

Kommuner som ofta nämns och varför

Tabellen nedan sammanställer de svenska kommuner som oftast nämns i samband med rubriken ”Sveriges tråkigaste stad”, tillsammans med befolkning enligt SCB och vilken källa eller motivering som brukar anföras. Klicka på en kolumnrubrik för att sortera. Eslöv återfinns som mediahistoriskt fenomen, Essunga som indexvinnare och Katrineholm som omröstningsvinnare, medan resten är återkommande Reddit- och forumnamn.

Det som syns när tabellen sorteras är att kommunerna som dominerar nöjesindexet är små, medan de som dominerar Reddit-diskussionerna är medelstora pendlarorter mellan 30 000 och 60 000 invånare. Det är två olika fenomen som blandas ihop när rubriken ”tråkigast” används. För djupare läsning om svensk stadsutveckling, se vår fördjupning om urbanisering i Sverige och världen.

Eslövs långa kamp mot stämpeln

Av de tre huvudspåren är Eslöv det mest intressanta fallet eftersom kommunen har arbetat aktivt med att vända ryktet i decennier. Det är samtidigt en stad med en stark egen historia som sällan kommer fram när uttalandet från 1972 nämns.

Eslöv ligger tre mil nordost om Malmö och växte fram som järnvägsknutpunkt efter att Södra stambanan drogs förbi 1858. Staden blev köping 1875 och fick stadsprivilegier 1911, som första av Skånes nya järnvägsstäder. Under första hälften av 1900-talet var Eslöv ett av Sveriges viktigaste centra för livsmedelsindustri. Felix livsmedel (numera del av Orkla) startade i staden, och inom mekanisk verkstadsindustri och förpackningsindustri fanns flera tongivande företag.

Eslövs Medborgarhus är ritat av arkitekten Hans Asplund och betraktas som ett betydande exempel på 1950-talets svenska samhällsarkitektur. Bland personer som har sin bakgrund i staden finns finansmannen Erik Penser. Det är alltså inte en stad utan substans, utan en stad där en enskild tv-replik har växt sig större än både industrihistoria och arkitekturarv.

Reddit och forum: anekdoter blir lista

I en tråd på r/sweden diskuterar folk vilken stad som känns tråkigast, och det handlar nästan alltid om samma saker: att det upplevs som grått, att det är långt till ”allt annat”, att utbudet känns tunt eller att centrum saknar sådant som gör att man vill stanna kvar. Det här är en sammanställning av vad som nämns i den typen av trådar och vilka motiveringar som återkommer.

• Örebro beskrivs av trådstartare som en praktisk stad med jobb och högskola, men med få sevärdheter. Andra säger tvärtom att staden har ett rikt kulturliv med festivaler, spelningar, Svenska Kammarorkestern, teater och evenemang på Conventum.
• Karlshamn nämns som tråkigt trots fina äldre byggnader, med argument som att det inte finns mycket att göra, att det är långt till andra städer och att arbetsmarknaden upplevs smal.
• Borlänge återkommer flera gånger som ett exempel på en grå och trist stad. Flera kommentarer säger rakt ut att Borlänge är värst.
• Eslöv och Hässleholm nämns med motiveringar som att det inte finns mycket att göra, att de saknar tydlig historisk arkitektur och att centrum kan kännas ihopflytande med industriområden.
• Enköping nämns kort som ett tråkigt alternativ, utan längre motivering.
• Haparanda beskrivs som grå av flera, med paralleller till en anonym industrikänsla.
• Tierp nämns i en kort kommentar med uppmaningen att man inte ska åka dit.
• Lund nämns som tråkigt och sterilt om man inte är student, med fokus på att mycket kretsar kring studentlivet.
• Boden, Skövde och Grängesberg nämns som tråkiga alternativ i kortare kommentarer, där Grängesberg beskrivs som en av de tråkigaste platserna någon varit i.

Sammantaget är tonen typisk för forumdiskussioner: rak, överdriven och ofta skämtsam. Men motiveringarna är ändå ganska konsekventa. Folk återkommer till utbud, känslan i centrum, avståndet till andra städer och om det finns kulturella sammanhang som gör att en plats känns levande. Det är värt att notera att flera av städerna som nämns är stora pendlarstäder med 50 000+ invånare, alltså inte de ”tråkigast”-vinnare som Fastighetsägarnas index utser. Det visar igen att olika spår ger olika svar.

SCB-trivseln säger ofta något annat

Det som sällan kommer fram i tråkigast-diskussioner är att samma kommuner ofta scorar normalt eller högt i SCB:s medborgarundersökningar, som mäter hur invånarna själva upplever sin kommun. Trivseln mäts i frågor om rekommendation, fritidsmöjligheter och boendemiljö, snarare än kommersiellt utbud per capita.

Mindre kommuner i Götaland och Svealand placerar sig regelbundet bland de högsta i fråga om hur invånarna vill rekommendera sin kommun till andra. Den paradoxen säger något viktigt: en plats som ser tom ut för en utomstående kan vara väldigt full för den som faktiskt bor där. Föreningslivet, närheten till natur, korta avstånd till skola och förskola samt mindre stress väger ofta tyngre än restaurangtäthet. Det är samma poäng som återkommer i diskussionen om svenska städers livskvalitet och varför pendlingsorter ofta är populära att bo i.

Inte unikt för Sverige: ett internationellt fenomen

Fenomenet att en orts varumärke fastnar i ett enskilt yttrande är inte unikt för Sverige. I Storbritannien har staden Slough fått leva med Sir John Betjemans dikt ”Slough” från 1937 där han skrev ”Come, friendly bombs, and fall on Slough! It isn’t fit for humans now”. Sjuttio år senare hänvisas det fortfarande till dikten varje gång staden ska beskrivas. Croydon utanför London har på liknande sätt fått en image som blivit kvar trots betydande stadsutveckling. I USA har New Jersey under decennier varit målet för skämt om tristess, byggt på sketcher från 1970-talet snarare än faktiska undersökningar.

Det som binder samman fenomenen är att det är lättare att etablera en negativ formulering än att avetablera den. När citatet finns i ett tidigt och uppmärksammat sammanhang, blir det en del av varumärket långt efter att sammanhanget glömts.

En lista som faktiskt går att stå för

Om du vill ha en lista som går att stå för behöver den tala om vilket spår den följer. Annars blir det lätt en lång uppräkning som mest bygger på fördomar. Här är en kort lista där varje punkt har en tydlig förklaring till varför den brukar nämnas.

1. Eslöv kopplas ofta till epitetet på grund av tv-uttalandet 1972 som har återberättats i svensk mediehistoria, bland annat av SVT och Populär Historia.
2. Katrineholm kopplas till en läsaromröstning som fått stor spridning, där Expressen brukar anges som ursprung.
3. Essunga kommun nämns när ”tråkigast” definieras som minst nöjesutbud enligt ett index, där Fastighetsägarna är en återkommande källa till metod och siffror.

Det är inte en topp 10, men det är en lista som håller ihop logiskt och som gör det tydligt varför samma ord kan ge olika svar. För den som vill djupdyka i svenska städers olika rankningar kan vår genomgång av Sveriges största städer ge en motbild som bygger på SCB:s tätortsstatistik snarare än på medieanekdoter.

En bättre fråga än ”vilken är tråkigast?”

Om du vill landa i något som känns rimligt kan du byta fråga. I stället för ”vilken är tråkigast?” kan du fråga ”tråkig på vilket sätt?”

Handlar det om nattliv och sena restaurangkvällar? Då hamnar små kommuner nästan alltid i underläge, oavsett om de heter Essunga eller Storfors. Handlar det om kultur i vardagen, idrott, föreningsliv och lokala traditioner? Då kan bilden förändras helt. Handlar det om livskvalitet och en fungerande vardag? Då kan platser som kallas tråkiga plötsligt framstå som väldigt attraktiva.

Det är där uttrycket blir intressant på riktigt: inte som en titel, utan som en spegel av hur vi förenklar, hur rubriker fastnar och hur lätt det är att blanda ihop ett citat, en omröstning och ett index till något som ser ut som en enda sanning.

Vanliga frågor om Sveriges tråkigaste stad

Vilken är Sveriges tråkigaste stad?

Det finns inget officiellt svar eftersom ingen myndighet utser en sådan vinnare. Tre olika spår dominerar rapporteringen. Eslöv kopplas till ett tv-citat från 1972 där Hans Ostelius i Lasse Holmqvists program sa att månen är tråkigare än till och med Eslöv. Katrineholm kopplas till en läsaromröstning i Expressen. Essunga toppar Fastighetsägarnas nöjesindex som mäter restauranger, serveringstillstånd och nöjesföretag per 10 000 invånare. Vilket svar som blir rätt beror alltså på vilken källa man frågar.

Vem kallade Eslöv för Sveriges tråkigaste stad?

Det var globetrottern Hans Ostelius som 1972 medverkade i Lasse Holmqvists tv-program. När Ostelius fick frågan om han som rest så mycket inte skulle vilja resa till månen svarade han att det skulle vara meningslöst, eftersom månen ändå är tråkigare än Eslöv. Sveriges Television i Malmö blev nedringt av arga tittare och Ostelius bortförklarade sig senare med att han egentligen menade Landskrona. Skadan var dock redan skedd.

Varför kallas Essunga Sveriges tråkigaste kommun?

Essunga kommun toppar Fastighetsägarnas nöjesindex, som mäter antalet restauranger, serveringstillstånd och nöjesföretag per 10 000 invånare. Med drygt 5 500 invånare har Essunga få av dessa per capita, vilket gett kommunen rubriken tråkigast i medieskildringar. Indexet säger dock inget om föreningsliv, idrott, natur, biblioteksverksamhet eller livskvalitet, som inte ingår i mätningen.

Är Katrineholm verkligen Sveriges tråkigaste stad?

Katrineholm kopplas till en läsaromröstning som ofta tillskrivs Expressen och som fått stor spridning. En omröstning är dock inte en undersökning. Resultatet är en ögonblicksbild av vad en grupp svarat, oftast utan tydliga kriterier för vad tråkigt betyder. Katrineholms kommun har 35 000 invånare, har gjort flera stadsutvecklingsprojekt och rankas inte särskilt lågt i SCB:s medborgarundersökningar om trivsel.

Hur stor är Eslöv egentligen?

Eslövs tätort har cirka 19 000 invånare och Eslövs kommun cirka 35 000. Staden fick stadsprivilegier 1911 och växte fram som järnvägsknutpunkt efter att Södra stambanan drogs förbi 1858. Eslöv ligger tre mil nordost om Malmö och är centralort i en kommun som rymmer Felix livsmedelsindustri (numera Orkla), Medborgarhuset ritat av Hans Asplund samt finansmannen Erik Pensers födelseort.

Vad är Fastighetsägarnas nöjesindex?

Fastighetsägarnas nöjesindex är en sammanställning där Sveriges 290 kommuner rangordnas efter antal nöjesföretag, restauranger och serveringstillstånd per 10 000 invånare. Indexet har funnits i olika versioner sedan 2010-talet och har fungerat som underlag för medierapportering. Det är ett kommersiellt mått som främst säger något om utbudet inom restaurang- och nöjessektorn. Föreningsliv, idrott och kulturarrangemang ingår inte.

Är Eslöv fortfarande tråkigt?

Eslövs kommun har arbetat aktivt med att vända ryktet sedan tidigt 2000-tal. Bland annat har stadsmiljön rustats upp, Medborgarhuset används för konferenser och evenemang, och kommunen har lyft fram sin industrihistoria. SVT rapporterade så sent som 2012 om kommunens vilja att bli av med stämpeln. Eslövs centrum kan fortfarande upplevas som lugnt under helger, men staden har idag bibliotek, kulturhus, badanläggning och flera restauranger som motverkar den ursprungliga bilden.

Vilka städer hamnar oftast på Reddits lista över tråkiga svenska städer?

I diskussionstrådar på r/sweden återkommer namn som Borlänge, Karlshamn, Hässleholm, Eslöv, Enköping, Tierp, Boden, Haparanda, Skövde och Grängesberg. Motiveringarna handlar oftast om grått intryck, långa avstånd till andra städer, smal arbetsmarknad och centrum som upplevs som dött. Detta är dock anekdotiska kommentarer från enskilda användare, inte systematiska mätningar.

Källor

• SVT Nyheter: ”Eslöv vill bli av med tråk-stämpeln” (2012), svt.se/nyheter/lokalt/skane
• Populär Historia: ”Svenska småstäder: Eslöv”, popularhistoria.se
• Discovering The Planet: ”Turist i min hemstad Eslöv, Sveriges tråkigaste stad 1972”, discoveringtheplanet.com
• Ystads Allehanda: ”Hans Ostelius får mig att känna ett nytt livsmod” (2025), ystadsallehanda.se
• SCB: Folkmängd och befolkningsstatistik per kommun 2025, scb.se
• SCB: Medborgarundersökningar, scb.se
• Fastighetsägarna: Nöjesindex, metodbeskrivning, fastighetsagarna.se
• Eslövs kommun: stadsutveckling och näringsliv, eslov.se